hotspot

Den främsta anledningen till att jag åkte till London under modeveckan var att jag skulle intervjua Stella McCartney angående hennes Adidas by Stella McCartney-linje för DN. Jag måste erkänna att det var lite nervöst. Även om jag har gjort en del intervjuer tidigare så har jag nu kommit fram till att intervjusituationer inte är min starkaste sida.
I ett hörn av en stor opersonlig sal var vi 4 stycken journalister som skulle samsas om 25 minuter med Stella (som i verkligheten snarare blev 15 min då Stella tog två telefonsamtal under intervjutiden). Tro mig, det känns ganska stressande att under den tidspressen sitta och lyssna på frågor kring hurvuda Stella har varit i Brasilien, när hon var där, när hon kommer åka dit igen, hur länge hon kommer att stanna, vad hon tycker om Brasilien - frågor som man vet att man inte kommer att kunna få något material ur.
Stella var professionell men distanserad och opersonlig, kanske inte så konstigt med tanke på att hon växt upp i rampljuset och troligtvis har mött fler journalister än vad en normal läkare har träffat patienter. Svaren var korta och innehållsfattiga, iallafall när de handlade om något annat än hennes linje för Adidas (proffsigt men otroligt tråkigt för en journalist som inte bara vill ha med sig fakta om de senaste materialen och inovationerna inom sportkläder).
Stellas assistent var till råga på allt en ettrig liten rackare som aldrig var längre bort än 30 cm ständigt vakande för att kunna sätta dit någon som försökte fotografera eller ställa en fråga utan tillstånd. Under själva intervjun valde han även att emellanåt svara på vissa frågor i Stellas ställe. Ständigt flackande med blicken och tittande på klockan. När jag i slutet av intervjun frågade om jag fick ta en bild på mig tillsammans med Stella gjorde han det mer än klart för mig att det absolut inte kom på frågan. Personen som frågan egentligen var riktad till, Stella, var något mer jakande i sitt svar även om det i slutändan inte blev någon bild.

Idag publicerades i vilket fall som helst intervjun i DN Söndag och även om det kanske inte direkt är ett djuplodande personporträtt så hoppas jag att den kan roa någon.

Idag kan man följa modeveckorna med bara någon timmas fördröjning från en dator i hemmets trygga vrå, underbart för alla oss modeoffer. Men även om tekniken utvecklas för att det ska kännas som om man är delaktig i det stora modekalaset (trots att man sitter mil bort) går det inte att jämföra med att vara på plats.
Jag är till exempel inget större modellfan, även om jag naturligtvis håller koll på de största och har mina favoriter, men jag lovar att man reagerar när modeller som Jessica Stam eller Chanel Iman vandrar catwalken ner bara några meter bort. Man har sett dem på så många catwalkbilder och i så många tidningar att det är omöjligt att inte reagera och även om man vet att ens suddiga bilder från tredje raden (om man har tur) är helt meningslösa, då proffsbilder kommer att spridas bara några timmar senare, kan man inte låta bli att fota. Jag tyckte därför att det var kul att lägga upp mina bilder bredvid style.coms bilder. När jag tittar på mina bilder väcker de minnen och känslor från visningen (jag satt ihoptryckt mellan två korpulenta och högljudda damer på en ranglig klaffstol, det var klibbigt varmt och luften var lika dålig som i en tunnelbanevagn under rusningstrafik) medan Style.coms bilder mest får mig att undra om de verkligen är från samma tillfälle. Var jag där?

Det är mycket svenskt i butikerna. Acne ser man precis överallt men även annat svenskt som Cheap Monday, Fifth Avenue Shoe Repair, Back, Odd Molly dyker upp lite varstans. Skoj säger Hotspot!

Translation: Alot of Swedish design is to be found in London. Jolly Good!

När man är utomlands tenderar man ofta att göra okarakteristiska saker, min grej är att fläka ut mig själv på diverse bilder på bloggen... Det jag vill illustrera med bilden är att jag igår besökte nya Marc Jacobs-butiken och att jag fick med mig en liten souvenir hem. Vad det är och lite bilder från butiken får ni se vid ett senare tillfälle.

Translation: Yesterday I visited the new Marc jacobs store and brought home a small souvenir.

Koh Samui är otvivekaktligen en av Londons mest charmerande butiker. Med ett handplockat utbud av kläder, skor och accessoarer från märken som Chloé, Matthew Williamson, Balenciaga, Dries van Noten och Vanessa Bruno är butiken en riktig fröjd för ögat. För mig var det bara se men inte röra som gällde men har man med sig stora plånboken bör man styra sina steg mot 65-67 Monmouth Street, eller det bör man göra i vilket fall för här finns inspiration att hämta!

Translation: Koh Samui is one of the nicest stores in London, with good brands like Chloé, Matthew Williamson, Balenciaga, Dries van Noten and Vanessa Bruno its a pleasure to visit!

Nu är jag, efter en hel del förseningar, äntligen framme i London. Efter en att ha beställt en Ceasarsallad från Room Service och tagit en dusch är det äntligen dags att krypa till kojs. God natt!